Nyligen hemkommen från mässa i Tyskland - lätt att bli inspirerad

I vår bransch finns det en mässa där alla samlas - aluminiummässan i Essen som arrangeras vartannant år. Förra veckan var det dags igen och vi var där med en grupp medlemmar. Så här precis hemkommen är det spännande att samla sina tankar.

Vad är det egentligen som skiljer mässorna i Tyskland från deras svenska kollegor? Finns det några tydliga trender? Är konjunkturen på väg att vända?

Personligen tycker jag det är spännande att spana på mässor. Att titta på hur montrarna är byggda, hur budskapen presenteras, hur ny teknik används, vad som serveras, hur personalen är klädda och jobbar samt inte minst - hur besökarna agerar.

Även om vi blivit mycket bättre mässbesökare i Sverige kan vi nog slå fast att tyskarna är vassare. Mitt intryck är att man innan mässan förberett sig noggrannare och bestämt sig för hur tiden skall disponeras. Kanske har man tvingats till detta beteende eftersom mässorna normalt är så stora. Generellt sett känns också montrarna mer påkostade och budskapen tydligare.

Men inom kanske det viktigaste området - monterpersonalens agerande och bemötande av besökare - ligger vi numera väl med. Det känns skönt att konstatera!

Och inom ett område är vi ljusår bättre - för visst känns det skönt att slippa se kvinnor på bilder där kopplingen till själva produkterna är obefintlig!

Aluminiumbranschen i Sverige har drivit förädlingstanken längre än i de flesta andra länder i världen. Därför var det extra spännande att studera aluminiummässan. Skillnaden var påtaglig.

Stor tyngd på råvara och halvfabrikat. Mindre fokus ju närmare kunden man kom. Och var fanns exempelvis miljöområdet?

Mitt intryck är att affärer i framtiden kommer bli mera regionala. Att köpa varor långt bort, även om det kortsiktigt är något billigare, kommer inte minst av miljöskäl att minska. Vi kommer också att tvingas bli bättre att hushålla med våra resurser såsom energi och andra råvaror.

Vår utmaning är att fortsätta öka vår konkurrenskraft inom svensk industri. Jag tror inte att vi kan göra det genom att ta mer betalt för samma detaljer eller produkter - nej lösningen är att ytterligare öka förädlingsgraden och samtidigt sänka kostnaderna.

Mässorna i Göteborg den 26 - 28 oktober är därför jätteintressanta för vår bransch. Där kan våra tekniker få inspiration om hur vi ytterligare kan trimma processerna, korta dead cycle-tider, minska processbetingat skrot och öka tillgängligheten i maskiner och utrustning. Effekten är ganska enkel att räkna på - lägre energiförbrukning, stabila processer och med all säkerhet kortare ledtider. Det stavas konkurrenskraft.

Jag hoppas att mässdagarna kommer att bli mycket givande - för alla er som ställer ut och framför allt för alla er som kommer till de bägge mässorna!















Håkan Jalling, VD, Aluminiumriket Sverige

Jag kan spå i framtiden...

...och tänkte berätta för er hur processindustrin kommer att styras och optimeras om 20 år från nu.

Det är enklare att se in i framtiden än vad många tror. Av de gamla hederliga knepen fungerar tyvärr inte spåkulan längre. I stället handlar det om att lägga örat mot rälsen och lyssna till vad som händer.

När man spår bör man ta hänsyn till de utmaningar som industrin har idag - något ni alla redan kan på era fem. Högre effektivitet, snabbare omställningar, högre flexibilitet och så vidare. Idag sker kontinuerliga förbättringar genom ett nära samarbete mellan industrin och deras partners. Hårdvaror utvecklas, mjukvaror uppgraderas, och så kommer det fortsätta.

Går det att sia om något skifte/steg under denna period som kommer få en större påverkan, än kontinuerliga förbättringar?

Jovisst. IT och de allt mer avancerade systemen i dagen processindustrier gör att helt nya dörrar kan öppnas när det gäller hur processerna optimeras. Att kunna hantera och visualisera process, kvalitets- ekonomi- och miljödata i realtid är nyckeln till verksamheten vi kommer att se där omkring år 2030.

Framgångsrika processindustrier kommer vid den tiden att hantera sina processer ur ett helhetsperspektiv. De kommer att producera rätt kvaliteter för marknaden, med optimalt utnyttjande av resurser och råvaror. Det senare är dubbelt positivt, kostnaden blir inte bara mindre per producerad enhet. Eftersom industrierna kommer att ha utsläppskvoter att förhålla sig till är den andra fördelen att det går att sälja dessa kvoter eller producera mera.

Varför är detta framtiden, finns det några belägg?

Absolut, idag finns redan hela 2030-scenariot att beskåda ute i processindustrin, dock inte allt på ett och samma ställe.

• Bakom kulisserna investeras det åtskilliga miljarder årligen för att ta fram innovativa metoder som kan övervaka, prediktera, styra och simulera processer ur ett helhetsperspektiv. EUs forskningsprogram, där varje program omsätter flera hundra miljarder kronor, har de största FoU-posterna relevans för 2030-scenariot.
• De globala automationsleverantörerna, som till stor del sätter taktpinnen för vad som installeras inom industrin, satsar den större delen av sina utvecklingsresurser på realtidssystem och överordnade system.
• Myndigheterna jobbar samtidigt med morötter och piskor för att öka takten för att gynna de bästa, bland annat görs försök med handel med utsläppsrätter samt samverkansprogram mellan den offentliga sektorn och näringslivet såsom Factories fo the Future.

Hur kommer detta scenario att påverka de olika aktörerna?

Leverantörerna - De system som beskrivs ovan är inte processkritiska, vilket innebär att du inte behöver vara en av de största automationsleverantörerna för att få leverera. I stället krävs ett flertal djupa kompetenser - bland annat mycket god kunskap om processen i fråga samt modelleringskunskap - för att ta projekten i hamn.

Detta innebär att det kommer att poppa upp allt fler specialister som siktar på att bli BoB - Best of Breed inom specifika segment, där de åtar sig att leverera och underhålla systemets modeller och mjukvara.

För att bli BoB tillkommer en ny dimension. De som finns på marknaden idag är vanligen mycket duktiga på ett område, exempelvis simulering eller styrning. 2030 kommer de även att behöva en bredare modelleringskompetens. Detta får också konsekvenser för utbildningssektorn. Det kommer att bli roligare att läsa teknik, då discipliner som det idag är vattentäta skott emellan måste integreras.

Processindustrin - För att uppnå ett bra resultat måste dagens processingenjörer och tekniker även de, kunna se in i framtiden. Detta eftersom de många gånger får kvalitetsdata om processen timmar i efterskott. Det är lite som att köra en bil med bara backspeglar, det kan gå men blir sällan bra.

I framtiden kommer den processviktiga informationen i stället vara tillgänglig i realtid, samt kunna förutsägas om nödvändigt. Idag visar trendkurvorna historiken och i bästa fall nutid. 2030 kommer man dessutom att kunna se vad som händer de närmaste timmarna, eller dygnen.

2030 blir det alltså väsentligt enklare för produktionsplanerna, processteknikerna och operatörerna att ta rätt beslut, då de inte bara kommer att se vägen framför sig utan även hur vägen ser ut bakom kullen. Det kommer med andra ord att bli ännu roligare att jobba inom processindustrin!

Hur långt borta är då de svenska processindustrierna från 2030-scenariot?

Inte långt, de flesta stora svenska processindustrierna idag har redan gjort 90-95 procent av investeringarna i både hårdvara och mjukvara som krävs för att nå 2030-scenariot. De har bra automationssystem, givare, realtidsdatabaser etcetera.

Skillnaden är att 2030-scenariot kramar ut mer information ur befintlig data! Rent tidsmässigt, kan de svenska processindustrierna nå 2030-scenariot på bara några år. Ett hinder är dock att det inte finns tillräckligt med leverantörer idag på marknaden som kan installera och serva system. Ett annat hinder är att förändringen kräver nya grepp och tankemönster, vilket tar allt längre tid att få till stånd i dagens slimmade organisationer.

Att spå in i framtiden är ganska riskfritt under förutsättning att man siktar riktigt långt fram. I mitt fall tar det ju ett tag innan ni kan ställa mig till svars om jag har fel. Dock, skulle ni lyckas med detta, lovar jag högtidligen att bjuda på en räckmacka på Ljungans eller Heaven 23.

Ett sätt att få mig på pottkanten är förstås att nå 2030-scenariot redan 2015. Om inte räkmackan känns som en tillräckligt stor morot, kan jag meddela att scenariot ifråga är väldigt lönsamt. Ökade marginaler, kraftfulla effektiviseringar om många procent, minder energi- och råvaruförbrukning - det är bara några av de stora vinsterna som väntar inom just ert företag.

Lycka till!

Magnus Andersson

Affärsansvarig EEQ (En avknoppning från IVL Svenska Miljöinstitutet

Magnus Andersson har, under mer än ett decennium, haft förmånen att driva stora internationella initiativ från processindustrin och EU inom området.

Vi i projektteamen för Scanautomatic och ProcessTeknik vill önska alla våra bloggläsare en solig och skön sommar!
För er som vill ha kontakt med oss så finns det någon tillgänglig under hela sommaren.

Vi ser fram emot en höst med mycket aktiviteter, fortsatt positiva vindar i branschen och många givande affärsmöten här på mässan i oktober.

Trevlig sommar!

Pia, Ann, Helena, Jonas, Alf och Gabriel

Strategiska mässbesök ger mer utbyte

Mässor är ofta centrala strategiska mötesplatser för branscher och teknikområden. För den som besöker en mässa eller själv ställer ut gäller en enkel sanning. Ju bättre besöket/deltagandet är planerat, desto mer kan man få ut av det.

Mässor ger som få andra sammanhang möjligheter till personliga möten. Därför är i år en av mässdagarna på Scanautomatic och ProcessTeknik, den 27 oktober, avsatt just för Effektiva affärsmöten. Då har besökare och utställare möjlighet att knyta nya strategiska kontakter, som de själva valt. Matchmaking kallas detta sätt att träffas.

Matchmaking är en företeelse på stark frammarsch. Det innebär att en tredje part arrangerar korta, förbokade affärsmöten mellan beslutsfattare, som kan ha nytta av att träffas. Mötena kan arrangeras på många nivåer och i många syften. VD kan marknadsföra bolaget och pejla det egna företagets konkurrens- och attraktionskraft på marknaden. Inköpare kan hitta kvalificerade leverantörer. Marknadsförare och säljare kan bygga nätverk och hitta nya kunder. Produktutvecklare kan hitta nya utvecklingspartners - och så vidare.

Som mötesplatser är Scanautomatic och ProcessTeknik, med sina tydliga industriella inriktningar, helt unika. Här samlas industrins ledande företrädare och möjligheterna till kontakter är oändliga. Samtidigt kan tiden man avsätter just för kontaktskapande ibland kännas knapp - det är mycket att se och uppleva på en mässa. Många besöker mässorna i flera dagar och har höga ambitioner med besöken. De senaste tekniska landvinningarna står i fokus, och samtidigt vill de flesta ta del av seminarier och annat, där man får ny information om vart branschen är på väg.

Med en matchmaking-dag inlagd i det redan omfattande mässprogrammet kan Scanautomatic och ProcessTeknik ytterligare förstärka sina profiler som centrala mötesplatser för industrin. Mässorna blir en plats där ny teknik, nya produkter och spännande övergripande samhällsperspektiv varvas med ett förstärkt fokus på personliga kontakter.

I mässammanhang blir givetvis effektiviteten i mötena en extra viktig dimension - tiden är knapp och det är mycket att göra, både i den egna montern och i seminarier och på mässgolvet. Det är en fördel för alla om tiden utnyttjas väl.

Västsvenska Industri- och Handelskammaren är den part som håller i matchmaking-dagen under Scanautomatic och ProcessTeknik. Konceptet med Effektiva affärsmöten har prövats i många olika sammanhang, även på mässor, med positiva resultat.

Ett lyckat mässbesök innebär att företaget åker hem från mässan med ny inspiration, nya visioner och vyer samt ny teknik i bagaget - och kanske några viktiga nya kontakter dessutom.






















Anna Ellmarker

Västsvenska Industri- och Handelskammaren

Tryckluft - viktig teknologi för energi- och kostnadseffektivitet

För inte så många år sedan ansågs världens naturresurser oändliga. "Det finns hur mycket olja som helst", "havet är fullt med fiskar", man ser inte skogen för alla träd" etc. Idag är den allmänna uppfattningen i stället att det är viktigt att vara återhållsamma med resurser generellt, samt att vi bör sträva efter system som är kretsloppsbaserade. Ett ofta bortglömt, men centralt industriellt system är tryckluft - men det behöver översyn för att vara tillräckligt resurseffektivt!

Den ökade medeltemperaturen på jorden har fått enorm uppmärksamhet och de flesta är överens om att de så kallade växthusgaserna är en starkt bidragande orsak. Den "viktigaste" växthusgasen är koldioxid och bildas framför allt vid förbränning av fossila bränslen. Att det finns korrelation mellan ökade koldioxidutsläpp och ökande temperatur på jorden är tydligt.

Den moderna industrialismen fick sitt genombrott i England för snart 250 år sedan. Precis som namnet antyder har den sin grund i tillverkning och förädling av råvaror. Riktig fart på industrialiseringen blev det när uppfinningar som ångmaskinen och Spinning Jenny kom till.

Massproduktion har varit motorn för välstånd i alla länder som idag har en hög grad av industrialisering och en stark ekonomisk tillväxt. För att få en effektiv massproduktion har man automatiserat tillverkningen. Den görs då inte längre av mänsklig hand utan av maskiner särskilt framtagna för ändamålet.


Tryckluft - historiskt viktig teknologi

Det i särklass vanligaste sättet att åstadkomma rörelse i automatiserade tillverkningsprocesser är med hjälp av tryckluft. Tekniken är gammal och går tillbaka så långt som till mitten på 1600-talet. I samband med industrialiseringen började tryckluft ersätta de stora och klumpiga vattendrivna anläggningarna. Också idag är industripneumatik oerhört viktigt för automatiseringen. Tryckluft används för i stort sett alla massproducerade produkter någon gång i tillverknings- eller hanteringsprocessen.


För att tillverka tryckluft används uteslutande elektriska kompressorer. Elektriciteten i sin tur tillverkas i kraftverk med hjälp av exempelvis kärnenergi, vattenkraft, vind- eller kolkraft. För oss i Sverige, där den fossila andelen av elproduktionen endast är någon enstaka procent, är inte klimatpåverkan särskilt stor. Men för jorden som helhet ligger andelen av elproduktionen som kommer från fossilt bränsle på cirka 2/3 av den totala - och då betyder energieffektiva lösningar oerhört mycket för miljön!


Lätt att spara energi i tryckluftsaggregat

Det är naturligtvis inte bara inom tryckluftsvärlden som energihushållning är viktig; jämför till exempel hur utvecklingen av belysningsarmaturer blivit allt effektivare genom utveckling av glödlampa - halogen - lysrör - LED. Samma mängd ljus kräver följande effekter: 60 - 30 - 12 - 4 W!


Tryckluftstekniken har länge varit lite av en bakgårdsteknologi - "ta en stor cylinder så klarar det sig alltid". Men i en stor cylinder får det plats mer luft och om inte trycket är reducerat och optimerat för applikationen går det åt onödigt mycket luft. Trycket ja, ofta är trycket för högt i anläggningarna med följd att det går åt mer luft och därmed mer energi. Inom eltekniken skulle man aldrig ta så lättvindigt på designen av system. Idag finns det också mängder av smarta komponenter som minskar energiförbrukningen i tryckluftsanläggningar.


Täta - och spara pengar och miljö!

Kompressorn som tillverkar tryckluften producerar en massa värme, precis som glödlampan. Även om kompressorerna blivit effektivare så går det mesta av den tillförda elenergin till värme. Men också här finns det lösningar - ta tillvara värmen och använd den till något som annars skulle behöva tillföras energi särskilt för att skapa.


Den kanske största "energiboven" i tryckluftsystem är läckage. Det är inte ovanligt att 30 procent av den producerade tryckluften helt enkelt läcker ut i atmosfären. Här är det "bara" att identifiera läckorna och täta dem.


Ett miljömedvetet agerande inom tryckluftsteknik är givetvis positivt för miljön. Men det går också hand i hand med en bättre ekonomi! En sparad kubikmeter luft är en sparad kilowattimme - som i sin tur är lika med båda sparade pengar och naturresurser.





















Torbjörn Lundberg, VD, SMC Pneumatics Sweden AB
Styrelseledamot och ansvarig för mässverksamheten, Hydraulik- och Pneumatikföreningen

Automation hela Sveriges angelägenhet

Bara effektivitet inget lull-lull!
(eller kunskapssamhället börjar i tillverkningsindustrin)

Sverige har genom tiderna varit ett mycket effektivt tillverkningsland. Made-in-Sweden var ett bevingat uttryck för den svenska kvaliteten.

Vad finns idag kvar av det?

Om man skall tro massmediernas bild så är det mest misär och utflytt av företag till så kallade låglöneländer. Det finns dock en helt annan bild bakom massmediekulisserna, en djupt rotad tradition av tillverkning som vilar på vårt arv. Ett faktum är dock att vi inte har den starka ställning som vi en gång hade, och att vi därför måste effektivisera.


Japan och deras produktionsfilosofier ses ofta som ett föregångsland om än mycket långt borta. De lyckas nå ut med sina produkter trots att de knappt har några naturtillgångar, ingen billig vattenkraft och ett löneläge i nivå med Sveriges. Det kan de göra tack vare ett starkt arbete med kontinuerliga förbättringar. I Japan finns det idag en mycket effektiv produktionsapparat och otroligt mycket kunskap hos alla inblandade. Där har vi fortfarande mycket att lära.


Var står vi då?


Vi har stora förbättringspotentialer i hela vår produktionsindustri. Anders Kinnander, professor på Chalmers har länge efterlyst en ökad kunskap om produktionsteknik ute på företagen. Lihui Wang, professor på Skövde Högskola som forskade i Japan inom produktionsteknik, konstaterar att en stor skillnad mellan japanska och svenska företag är att man i Japan oftast utvecklar sina egna maskiner med egen personal. Det ger en mycket stor kunskap om den egna tillverkningen både processmässigt och maskinmässigt. Denna stora egenskap är väsentlig när man tar fram nya maskiner. Med det kontinuerliga lärandet finns även en stor kunskap om produktionsteknik hos varje operatör.


Kunskapssamhället var en tidigare regerings svar på vilken väg Sverige skulle ta när företagen följde trenden att flytta tillverkning utomlands. Svensk exportindustri står enligt SCB för 50 procent av Sveriges BNP. Det riktiga kunskapssamhället behövs nu ute i alla de tillverkningsföretag som faktiskt står för den största delen av de här 50 procenten - och därmed även för den största delen av vår välfärd.


Inom svensk industri är vi på rätt väg men får inte TAPPA FARTEN. Enda vägen är att kontinuerligt förbättra verksamheterna och ständigt lära sig mer!


Fotnot:

Som deltagare i konferensrådet på Scanautomatic/ProcessTeknik 2010 ser jag massor av möjligheter för ny kunskap. Det innehåller över 40 olika seminariepunkter där de största leverantörerna av automationsteknik finns representerade, som Siemens, Beijer, ÅF, ABB, Semcon, Midroc, PM Group, Hydac Fluidteknik, CEJN, Stork, Omron. Ett väl planerat besök kan ge mer kunskap än många kursdagar.

Patrick Fredriksson, Högskolan Skövde

Nu börjar vi ladda inför Scanautomatic och ProcessTeknik. Och äntligen har de två mässorna hamnat parallellt. Det har vi längtat efter länge. De två mässorna har mycket gemensamt och får en tydligare och starkare dragningskraft nu när de båda hålls vid samma tidpunkt. Att det blev av just i år känns extra lämpligt, eftersom vi som förening själva har blivit tydligare. Från årsskiftet har vi bildat Branschorganisationen Svensk Automation, från att ha ingått i tidigare IM-föreningen. IM-föreningen var en branschförening för leverantörer inom automation och elektronik. Vid årsskiftet gick elektronikdelen av IM-föreningen samman med Elektronikindustriföreningen och bildade Branschorganisationen Svensk Elektronik, samtidigt som automationsdelen bildade Branschorganisationen Svensk Automation. Nu har vi ritat om kartan efter verkligheten - uppskattat av medlemsföretagen!

Vi satsar på att skapa ett bra innehåll och arbetar bl a på att få till ett riktigt bra och intressant seminarieprogram. Medlemsföretagen är entusiastiska och vill erbjuda bra och intressant innehåll på mässan. Det finns så mycket kunskap och inspiration att få genom att gå på mässan och seminarierna. Och så många ogjorda affärer och möjligheter att upptäcka! Förberedelserna är i full gång. Det är många som nu gör sitt bästa för att bädda för att det verkligen ska löna sig att besöka Scanautomatic och ProcessTeknik - ännu mer. Det känns lovande! Vi ses!

Lena Norder

Branschorganisationen Svensk Automation