Det är enklare att se in i framtiden än vad många tror. Av de gamla hederliga knepen fungerar tyvärr inte spåkulan längre. I stället handlar det om att lägga örat mot rälsen och lyssna till vad som händer.
När man spår bör man ta hänsyn till de utmaningar som industrin har idag - något ni alla redan kan på era fem. Högre effektivitet, snabbare omställningar, högre flexibilitet och så vidare. Idag sker kontinuerliga förbättringar genom ett nära samarbete mellan industrin och deras partners. Hårdvaror utvecklas, mjukvaror uppgraderas, och så kommer det fortsätta.
Går det att sia om något skifte/steg under denna period som kommer få en större påverkan, än kontinuerliga förbättringar?
Jovisst. IT och de allt mer avancerade systemen i dagen processindustrier gör att helt nya dörrar kan öppnas när det gäller hur processerna optimeras. Att kunna hantera och visualisera process, kvalitets- ekonomi- och miljödata i realtid är nyckeln till verksamheten vi kommer att se där omkring år 2030.
Framgångsrika processindustrier kommer vid den tiden att hantera sina processer ur ett helhetsperspektiv. De kommer att producera rätt kvaliteter för marknaden, med optimalt utnyttjande av resurser och råvaror. Det senare är dubbelt positivt, kostnaden blir inte bara mindre per producerad enhet. Eftersom industrierna kommer att ha utsläppskvoter att förhålla sig till är den andra fördelen att det går att sälja dessa kvoter eller producera mera.
Varför är detta framtiden, finns det några belägg?
Absolut, idag finns redan hela 2030-scenariot att beskåda ute i processindustrin, dock inte allt på ett och samma ställe.
- Bakom kulisserna investeras det åtskilliga miljarder årligen för att ta fram innovativa metoder som kan övervaka, prediktera, styra och simulera processer ur ett helhetsperspektiv. EUs forskningsprogram, där varje program omsätter flera hundra miljarder kronor, har de största FoU-posterna relevans för 2030-scenariot.
- De globala automationsleverantörerna, som till stor del sätter taktpinnen för vad som installeras inom industrin, satsar den större delen av sina utvecklingsresurser på realtidssystem och överordnade system.
- Myndigheterna jobbar samtidigt med morötter och piskor för att öka takten för att gynna de bästa, bland annat görs försök med handel med utsläppsrätter samt samverkansprogram mellan den offentliga sektorn och näringslivet såsom Factories fo the Future.
Hur kommer detta scenario att påverka de olika aktörerna?
Leverantörerna - De system som beskrivs ovan är inte processkritiska, vilket innebär att du inte behöver vara en av de största automationsleverantörerna för att få leverera. I stället krävs ett flertal djupa kompetenser - bland annat mycket god kunskap om processen i fråga samt modelleringskunskap - för att ta projekten i hamn.
Detta innebär att det kommer att poppa upp allt fler specialister som siktar på att bli BoB - Best of Breed inom specifika segment, där de åtar sig att leverera och underhålla systemets modeller och mjukvara.
För att bli BoB tillkommer en ny dimension. De som finns på marknaden idag är vanligen mycket duktiga på ett område, exempelvis simulering eller styrning. 2030 kommer de även att behöva en bredare modelleringskompetens. Detta får också konsekvenser för utbildningssektorn. Det kommer att bli roligare att läsa teknik, då discipliner som det idag är vattentäta skott emellan måste integreras.
Processindustrin - För att uppnå ett bra resultat måste dagens processingenjörer och tekniker även de, kunna se in i framtiden. Detta eftersom de många gånger får kvalitetsdata om processen timmar i efterskott. Det är lite som att köra en bil med bara backspeglar, det kan gå men blir sällan bra.
I framtiden kommer den processviktiga informationen i stället vara tillgänglig i realtid, samt kunna förutsägas om nödvändigt. Idag visar trendkurvorna historiken och i bästa fall nutid. 2030 kommer man dessutom att kunna se vad som händer de närmaste timmarna, eller dygnen.
2030 blir det alltså väsentligt enklare för produktionsplanerna, processteknikerna och operatörerna att ta rätt beslut, då de inte bara kommer att se vägen framför sig utan även hur vägen ser ut bakom kullen. Det kommer med andra ord att bli ännu roligare att jobba inom processindustrin!
Hur långt borta är då de svenska processindustrierna från 2030-scenariot?
Inte långt, de flesta stora svenska processindustrierna idag har redan gjort 90-95 procent av investeringarna i både hårdvara och mjukvara som krävs för att nå 2030-scenariot. De har bra automationssystem, givare, realtidsdatabaser etcetera.
Skillnaden är att 2030-scenariot kramar ut mer information ur befintlig data! Rent tidsmässigt, kan de svenska processindustrierna nå 2030-scenariot på bara några år. Ett hinder är dock att det inte finns tillräckligt med leverantörer idag på marknaden som kan installera och serva system. Ett annat hinder är att förändringen kräver nya grepp och tankemönster, vilket tar allt längre tid att få till stånd i dagens slimmade organisationer.
Att spå in i framtiden är ganska riskfritt under förutsättning att man siktar riktigt långt fram. I mitt fall tar det ju ett tag innan ni kan ställa mig till svars om jag har fel. Dock, skulle ni lyckas med detta, lovar jag högtidligen att bjuda på en räckmacka på Ljungans eller Heaven 23.
Ett sätt att få mig på pottkanten är förstås att nå 2030-scenariot redan 2015. Om inte räkmackan känns som en tillräckligt stor morot, kan jag meddela att scenariot ifråga är väldigt lönsamt. Ökade marginaler, kraftfulla effektiviseringar om många procent, minder energi- och råvaruförbrukning - det är bara några av de stora vinsterna som väntar inom just ert företag.
Lycka till!
Magnus Andersson
Affärsansvarig EEQ (En avknoppning från IVL Svenska Miljöinstitutet
Magnus Andersson har, under mer än ett decennium, haft förmånen att driva stora internationella initiativ från processindustrin och EU inom området.
