Tryckluft - viktig teknologi för energi- och kostnadseffektivitet

För inte så många år sedan ansågs världens naturresurser oändliga. "Det finns hur mycket olja som helst", "havet är fullt med fiskar", man ser inte skogen för alla träd" etc. Idag är den allmänna uppfattningen i stället att det är viktigt att vara återhållsamma med resurser generellt, samt att vi bör sträva efter system som är kretsloppsbaserade. Ett ofta bortglömt, men centralt industriellt system är tryckluft - men det behöver översyn för att vara tillräckligt resurseffektivt!

Den ökade medeltemperaturen på jorden har fått enorm uppmärksamhet och de flesta är överens om att de så kallade växthusgaserna är en starkt bidragande orsak. Den "viktigaste" växthusgasen är koldioxid och bildas framför allt vid förbränning av fossila bränslen. Att det finns korrelation mellan ökade koldioxidutsläpp och ökande temperatur på jorden är tydligt.

Den moderna industrialismen fick sitt genombrott i England för snart 250 år sedan. Precis som namnet antyder har den sin grund i tillverkning och förädling av råvaror. Riktig fart på industrialiseringen blev det när uppfinningar som ångmaskinen och Spinning Jenny kom till.

Massproduktion har varit motorn för välstånd i alla länder som idag har en hög grad av industrialisering och en stark ekonomisk tillväxt. För att få en effektiv massproduktion har man automatiserat tillverkningen. Den görs då inte längre av mänsklig hand utan av maskiner särskilt framtagna för ändamålet.


Tryckluft - historiskt viktig teknologi

Det i särklass vanligaste sättet att åstadkomma rörelse i automatiserade tillverkningsprocesser är med hjälp av tryckluft. Tekniken är gammal och går tillbaka så långt som till mitten på 1600-talet. I samband med industrialiseringen började tryckluft ersätta de stora och klumpiga vattendrivna anläggningarna. Också idag är industripneumatik oerhört viktigt för automatiseringen. Tryckluft används för i stort sett alla massproducerade produkter någon gång i tillverknings- eller hanteringsprocessen.


För att tillverka tryckluft används uteslutande elektriska kompressorer. Elektriciteten i sin tur tillverkas i kraftverk med hjälp av exempelvis kärnenergi, vattenkraft, vind- eller kolkraft. För oss i Sverige, där den fossila andelen av elproduktionen endast är någon enstaka procent, är inte klimatpåverkan särskilt stor. Men för jorden som helhet ligger andelen av elproduktionen som kommer från fossilt bränsle på cirka 2/3 av den totala - och då betyder energieffektiva lösningar oerhört mycket för miljön!


Lätt att spara energi i tryckluftsaggregat

Det är naturligtvis inte bara inom tryckluftsvärlden som energihushållning är viktig; jämför till exempel hur utvecklingen av belysningsarmaturer blivit allt effektivare genom utveckling av glödlampa - halogen - lysrör - LED. Samma mängd ljus kräver följande effekter: 60 - 30 - 12 - 4 W!


Tryckluftstekniken har länge varit lite av en bakgårdsteknologi - "ta en stor cylinder så klarar det sig alltid". Men i en stor cylinder får det plats mer luft och om inte trycket är reducerat och optimerat för applikationen går det åt onödigt mycket luft. Trycket ja, ofta är trycket för högt i anläggningarna med följd att det går åt mer luft och därmed mer energi. Inom eltekniken skulle man aldrig ta så lättvindigt på designen av system. Idag finns det också mängder av smarta komponenter som minskar energiförbrukningen i tryckluftsanläggningar.


Täta - och spara pengar och miljö!

Kompressorn som tillverkar tryckluften producerar en massa värme, precis som glödlampan. Även om kompressorerna blivit effektivare så går det mesta av den tillförda elenergin till värme. Men också här finns det lösningar - ta tillvara värmen och använd den till något som annars skulle behöva tillföras energi särskilt för att skapa.


Den kanske största "energiboven" i tryckluftsystem är läckage. Det är inte ovanligt att 30 procent av den producerade tryckluften helt enkelt läcker ut i atmosfären. Här är det "bara" att identifiera läckorna och täta dem.


Ett miljömedvetet agerande inom tryckluftsteknik är givetvis positivt för miljön. Men det går också hand i hand med en bättre ekonomi! En sparad kubikmeter luft är en sparad kilowattimme - som i sin tur är lika med båda sparade pengar och naturresurser.





















Torbjörn Lundberg, VD, SMC Pneumatics Sweden AB
Styrelseledamot och ansvarig för mässverksamheten, Hydraulik- och Pneumatikföreningen

Automation hela Sveriges angelägenhet

Bara effektivitet inget lull-lull!
(eller kunskapssamhället börjar i tillverkningsindustrin)

Sverige har genom tiderna varit ett mycket effektivt tillverkningsland. Made-in-Sweden var ett bevingat uttryck för den svenska kvaliteten.

Vad finns idag kvar av det?

Om man skall tro massmediernas bild så är det mest misär och utflytt av företag till så kallade låglöneländer. Det finns dock en helt annan bild bakom massmediekulisserna, en djupt rotad tradition av tillverkning som vilar på vårt arv. Ett faktum är dock att vi inte har den starka ställning som vi en gång hade, och att vi därför måste effektivisera.


Japan och deras produktionsfilosofier ses ofta som ett föregångsland om än mycket långt borta. De lyckas nå ut med sina produkter trots att de knappt har några naturtillgångar, ingen billig vattenkraft och ett löneläge i nivå med Sveriges. Det kan de göra tack vare ett starkt arbete med kontinuerliga förbättringar. I Japan finns det idag en mycket effektiv produktionsapparat och otroligt mycket kunskap hos alla inblandade. Där har vi fortfarande mycket att lära.


Var står vi då?


Vi har stora förbättringspotentialer i hela vår produktionsindustri. Anders Kinnander, professor på Chalmers har länge efterlyst en ökad kunskap om produktionsteknik ute på företagen. Lihui Wang, professor på Skövde Högskola som forskade i Japan inom produktionsteknik, konstaterar att en stor skillnad mellan japanska och svenska företag är att man i Japan oftast utvecklar sina egna maskiner med egen personal. Det ger en mycket stor kunskap om den egna tillverkningen både processmässigt och maskinmässigt. Denna stora egenskap är väsentlig när man tar fram nya maskiner. Med det kontinuerliga lärandet finns även en stor kunskap om produktionsteknik hos varje operatör.


Kunskapssamhället var en tidigare regerings svar på vilken väg Sverige skulle ta när företagen följde trenden att flytta tillverkning utomlands. Svensk exportindustri står enligt SCB för 50 procent av Sveriges BNP. Det riktiga kunskapssamhället behövs nu ute i alla de tillverkningsföretag som faktiskt står för den största delen av de här 50 procenten - och därmed även för den största delen av vår välfärd.


Inom svensk industri är vi på rätt väg men får inte TAPPA FARTEN. Enda vägen är att kontinuerligt förbättra verksamheterna och ständigt lära sig mer!


Fotnot:

Som deltagare i konferensrådet på Scanautomatic/ProcessTeknik 2010 ser jag massor av möjligheter för ny kunskap. Det innehåller över 40 olika seminariepunkter där de största leverantörerna av automationsteknik finns representerade, som Siemens, Beijer, ÅF, ABB, Semcon, Midroc, PM Group, Hydac Fluidteknik, CEJN, Stork, Omron. Ett väl planerat besök kan ge mer kunskap än många kursdagar.

Patrick Fredriksson, Högskolan Skövde

Nu börjar vi ladda inför Scanautomatic och ProcessTeknik. Och äntligen har de två mässorna hamnat parallellt. Det har vi längtat efter länge. De två mässorna har mycket gemensamt och får en tydligare och starkare dragningskraft nu när de båda hålls vid samma tidpunkt. Att det blev av just i år känns extra lämpligt, eftersom vi som förening själva har blivit tydligare. Från årsskiftet har vi bildat Branschorganisationen Svensk Automation, från att ha ingått i tidigare IM-föreningen. IM-föreningen var en branschförening för leverantörer inom automation och elektronik. Vid årsskiftet gick elektronikdelen av IM-föreningen samman med Elektronikindustriföreningen och bildade Branschorganisationen Svensk Elektronik, samtidigt som automationsdelen bildade Branschorganisationen Svensk Automation. Nu har vi ritat om kartan efter verkligheten - uppskattat av medlemsföretagen!

Vi satsar på att skapa ett bra innehåll och arbetar bl a på att få till ett riktigt bra och intressant seminarieprogram. Medlemsföretagen är entusiastiska och vill erbjuda bra och intressant innehåll på mässan. Det finns så mycket kunskap och inspiration att få genom att gå på mässan och seminarierna. Och så många ogjorda affärer och möjligheter att upptäcka! Förberedelserna är i full gång. Det är många som nu gör sitt bästa för att bädda för att det verkligen ska löna sig att besöka Scanautomatic och ProcessTeknik - ännu mer. Det känns lovande! Vi ses!

Lena Norder

Branschorganisationen Svensk Automation