Strategiska mässbesök ger mer utbyte

Mässor är ofta centrala strategiska mötesplatser för branscher och teknikområden. För den som besöker en mässa eller själv ställer ut gäller en enkel sanning. Ju bättre besöket/deltagandet är planerat, desto mer kan man få ut av det.

Mässor ger som få andra sammanhang möjligheter till personliga möten. Därför är i år en av mässdagarna på Scanautomatic och ProcessTeknik, den 27 oktober, avsatt just för Effektiva affärsmöten. Då har besökare och utställare möjlighet att knyta nya strategiska kontakter, som de själva valt. Matchmaking kallas detta sätt att träffas.

Matchmaking är en företeelse på stark frammarsch. Det innebär att en tredje part arrangerar korta, förbokade affärsmöten mellan beslutsfattare, som kan ha nytta av att träffas. Mötena kan arrangeras på många nivåer och i många syften. VD kan marknadsföra bolaget och pejla det egna företagets konkurrens- och attraktionskraft på marknaden. Inköpare kan hitta kvalificerade leverantörer. Marknadsförare och säljare kan bygga nätverk och hitta nya kunder. Produktutvecklare kan hitta nya utvecklingspartners - och så vidare.

Som mötesplatser är Scanautomatic och ProcessTeknik, med sina tydliga industriella inriktningar, helt unika. Här samlas industrins ledande företrädare och möjligheterna till kontakter är oändliga. Samtidigt kan tiden man avsätter just för kontaktskapande ibland kännas knapp - det är mycket att se och uppleva på en mässa. Många besöker mässorna i flera dagar och har höga ambitioner med besöken. De senaste tekniska landvinningarna står i fokus, och samtidigt vill de flesta ta del av seminarier och annat, där man får ny information om vart branschen är på väg.

Med en matchmaking-dag inlagd i det redan omfattande mässprogrammet kan Scanautomatic och ProcessTeknik ytterligare förstärka sina profiler som centrala mötesplatser för industrin. Mässorna blir en plats där ny teknik, nya produkter och spännande övergripande samhällsperspektiv varvas med ett förstärkt fokus på personliga kontakter.

I mässammanhang blir givetvis effektiviteten i mötena en extra viktig dimension - tiden är knapp och det är mycket att göra, både i den egna montern och i seminarier och på mässgolvet. Det är en fördel för alla om tiden utnyttjas väl.

Västsvenska Industri- och Handelskammaren är den part som håller i matchmaking-dagen under Scanautomatic och ProcessTeknik. Konceptet med Effektiva affärsmöten har prövats i många olika sammanhang, även på mässor, med positiva resultat.

Ett lyckat mässbesök innebär att företaget åker hem från mässan med ny inspiration, nya visioner och vyer samt ny teknik i bagaget - och kanske några viktiga nya kontakter dessutom.






















Anna Ellmarker

Västsvenska Industri- och Handelskammaren

Tryckluft - viktig teknologi för energi- och kostnadseffektivitet

För inte så många år sedan ansågs världens naturresurser oändliga. "Det finns hur mycket olja som helst", "havet är fullt med fiskar", man ser inte skogen för alla träd" etc. Idag är den allmänna uppfattningen i stället att det är viktigt att vara återhållsamma med resurser generellt, samt att vi bör sträva efter system som är kretsloppsbaserade. Ett ofta bortglömt, men centralt industriellt system är tryckluft - men det behöver översyn för att vara tillräckligt resurseffektivt!

Den ökade medeltemperaturen på jorden har fått enorm uppmärksamhet och de flesta är överens om att de så kallade växthusgaserna är en starkt bidragande orsak. Den "viktigaste" växthusgasen är koldioxid och bildas framför allt vid förbränning av fossila bränslen. Att det finns korrelation mellan ökade koldioxidutsläpp och ökande temperatur på jorden är tydligt.

Den moderna industrialismen fick sitt genombrott i England för snart 250 år sedan. Precis som namnet antyder har den sin grund i tillverkning och förädling av råvaror. Riktig fart på industrialiseringen blev det när uppfinningar som ångmaskinen och Spinning Jenny kom till.

Massproduktion har varit motorn för välstånd i alla länder som idag har en hög grad av industrialisering och en stark ekonomisk tillväxt. För att få en effektiv massproduktion har man automatiserat tillverkningen. Den görs då inte längre av mänsklig hand utan av maskiner särskilt framtagna för ändamålet.


Tryckluft - historiskt viktig teknologi

Det i särklass vanligaste sättet att åstadkomma rörelse i automatiserade tillverkningsprocesser är med hjälp av tryckluft. Tekniken är gammal och går tillbaka så långt som till mitten på 1600-talet. I samband med industrialiseringen började tryckluft ersätta de stora och klumpiga vattendrivna anläggningarna. Också idag är industripneumatik oerhört viktigt för automatiseringen. Tryckluft används för i stort sett alla massproducerade produkter någon gång i tillverknings- eller hanteringsprocessen.


För att tillverka tryckluft används uteslutande elektriska kompressorer. Elektriciteten i sin tur tillverkas i kraftverk med hjälp av exempelvis kärnenergi, vattenkraft, vind- eller kolkraft. För oss i Sverige, där den fossila andelen av elproduktionen endast är någon enstaka procent, är inte klimatpåverkan särskilt stor. Men för jorden som helhet ligger andelen av elproduktionen som kommer från fossilt bränsle på cirka 2/3 av den totala - och då betyder energieffektiva lösningar oerhört mycket för miljön!


Lätt att spara energi i tryckluftsaggregat

Det är naturligtvis inte bara inom tryckluftsvärlden som energihushållning är viktig; jämför till exempel hur utvecklingen av belysningsarmaturer blivit allt effektivare genom utveckling av glödlampa - halogen - lysrör - LED. Samma mängd ljus kräver följande effekter: 60 - 30 - 12 - 4 W!


Tryckluftstekniken har länge varit lite av en bakgårdsteknologi - "ta en stor cylinder så klarar det sig alltid". Men i en stor cylinder får det plats mer luft och om inte trycket är reducerat och optimerat för applikationen går det åt onödigt mycket luft. Trycket ja, ofta är trycket för högt i anläggningarna med följd att det går åt mer luft och därmed mer energi. Inom eltekniken skulle man aldrig ta så lättvindigt på designen av system. Idag finns det också mängder av smarta komponenter som minskar energiförbrukningen i tryckluftsanläggningar.


Täta - och spara pengar och miljö!

Kompressorn som tillverkar tryckluften producerar en massa värme, precis som glödlampan. Även om kompressorerna blivit effektivare så går det mesta av den tillförda elenergin till värme. Men också här finns det lösningar - ta tillvara värmen och använd den till något som annars skulle behöva tillföras energi särskilt för att skapa.


Den kanske största "energiboven" i tryckluftsystem är läckage. Det är inte ovanligt att 30 procent av den producerade tryckluften helt enkelt läcker ut i atmosfären. Här är det "bara" att identifiera läckorna och täta dem.


Ett miljömedvetet agerande inom tryckluftsteknik är givetvis positivt för miljön. Men det går också hand i hand med en bättre ekonomi! En sparad kubikmeter luft är en sparad kilowattimme - som i sin tur är lika med båda sparade pengar och naturresurser.





















Torbjörn Lundberg, VD, SMC Pneumatics Sweden AB
Styrelseledamot och ansvarig för mässverksamheten, Hydraulik- och Pneumatikföreningen

Automation hela Sveriges angelägenhet

Bara effektivitet inget lull-lull!
(eller kunskapssamhället börjar i tillverkningsindustrin)

Sverige har genom tiderna varit ett mycket effektivt tillverkningsland. Made-in-Sweden var ett bevingat uttryck för den svenska kvaliteten.

Vad finns idag kvar av det?

Om man skall tro massmediernas bild så är det mest misär och utflytt av företag till så kallade låglöneländer. Det finns dock en helt annan bild bakom massmediekulisserna, en djupt rotad tradition av tillverkning som vilar på vårt arv. Ett faktum är dock att vi inte har den starka ställning som vi en gång hade, och att vi därför måste effektivisera.


Japan och deras produktionsfilosofier ses ofta som ett föregångsland om än mycket långt borta. De lyckas nå ut med sina produkter trots att de knappt har några naturtillgångar, ingen billig vattenkraft och ett löneläge i nivå med Sveriges. Det kan de göra tack vare ett starkt arbete med kontinuerliga förbättringar. I Japan finns det idag en mycket effektiv produktionsapparat och otroligt mycket kunskap hos alla inblandade. Där har vi fortfarande mycket att lära.


Var står vi då?


Vi har stora förbättringspotentialer i hela vår produktionsindustri. Anders Kinnander, professor på Chalmers har länge efterlyst en ökad kunskap om produktionsteknik ute på företagen. Lihui Wang, professor på Skövde Högskola som forskade i Japan inom produktionsteknik, konstaterar att en stor skillnad mellan japanska och svenska företag är att man i Japan oftast utvecklar sina egna maskiner med egen personal. Det ger en mycket stor kunskap om den egna tillverkningen både processmässigt och maskinmässigt. Denna stora egenskap är väsentlig när man tar fram nya maskiner. Med det kontinuerliga lärandet finns även en stor kunskap om produktionsteknik hos varje operatör.


Kunskapssamhället var en tidigare regerings svar på vilken väg Sverige skulle ta när företagen följde trenden att flytta tillverkning utomlands. Svensk exportindustri står enligt SCB för 50 procent av Sveriges BNP. Det riktiga kunskapssamhället behövs nu ute i alla de tillverkningsföretag som faktiskt står för den största delen av de här 50 procenten - och därmed även för den största delen av vår välfärd.


Inom svensk industri är vi på rätt väg men får inte TAPPA FARTEN. Enda vägen är att kontinuerligt förbättra verksamheterna och ständigt lära sig mer!


Fotnot:

Som deltagare i konferensrådet på Scanautomatic/ProcessTeknik 2010 ser jag massor av möjligheter för ny kunskap. Det innehåller över 40 olika seminariepunkter där de största leverantörerna av automationsteknik finns representerade, som Siemens, Beijer, ÅF, ABB, Semcon, Midroc, PM Group, Hydac Fluidteknik, CEJN, Stork, Omron. Ett väl planerat besök kan ge mer kunskap än många kursdagar.

Patrick Fredriksson, Högskolan Skövde

Nu börjar vi ladda inför Scanautomatic och ProcessTeknik. Och äntligen har de två mässorna hamnat parallellt. Det har vi längtat efter länge. De två mässorna har mycket gemensamt och får en tydligare och starkare dragningskraft nu när de båda hålls vid samma tidpunkt. Att det blev av just i år känns extra lämpligt, eftersom vi som förening själva har blivit tydligare. Från årsskiftet har vi bildat Branschorganisationen Svensk Automation, från att ha ingått i tidigare IM-föreningen. IM-föreningen var en branschförening för leverantörer inom automation och elektronik. Vid årsskiftet gick elektronikdelen av IM-föreningen samman med Elektronikindustriföreningen och bildade Branschorganisationen Svensk Elektronik, samtidigt som automationsdelen bildade Branschorganisationen Svensk Automation. Nu har vi ritat om kartan efter verkligheten - uppskattat av medlemsföretagen!

Vi satsar på att skapa ett bra innehåll och arbetar bl a på att få till ett riktigt bra och intressant seminarieprogram. Medlemsföretagen är entusiastiska och vill erbjuda bra och intressant innehåll på mässan. Det finns så mycket kunskap och inspiration att få genom att gå på mässan och seminarierna. Och så många ogjorda affärer och möjligheter att upptäcka! Förberedelserna är i full gång. Det är många som nu gör sitt bästa för att bädda för att det verkligen ska löna sig att besöka Scanautomatic och ProcessTeknik - ännu mer. Det känns lovande! Vi ses!

Lena Norder

Branschorganisationen Svensk Automation

Utmana tjejerna med teknik!

Söktrycket till tekniska utbildningar på alla nivåer är alldeles för lågt. Och det ser inte ut att öka. Inom Automation Region är en av våra främsta målsättningar att säkra kompetensförsörjningen till branschen. En naturlig del i det arbetet är - förutom att initiera och förbättra exempelvis automationsutbildningar på högskolenivå - att lägga grunden genom att väcka teknikintresset hos barn och ungdomar.


På de tekniska utbildningarna gapar idag platser tomma. Vi saknar ett söktryck överlag, och framförallt saknar vi sökande tjejer. Om vi ska överleva som en producerande och tekniskt innovativ nation kommer alla att behövas, men vi anstränger oss extra för att engagera tjejerna. "Kommer tjejerna, kommer killarna" som någon uttryckte det. Låt det vara hur som helst med det, men det är dags att göra något konkret, att göra det nu - och vi måste börja tidigt i åldrarna!
Lego-ligan och Hello World

Automation Region stöder bland annat First Lego League, som är ett utmärkt arrangemang för att utveckla teknikintresset på grundskolenivå. En annan satsning som vi driver tillsammans med Mälardalens högskola (MDH) och Västerås Stad är sommarkursen Hello World, där vi utmanar tjejer i gymnasiet med teknik inför deras kommande val av högskoleutbildning.

Vid premiäromgången förra året deltog under en vecka i augusti 20 tjejer från fem olika gymnasieskolor i Västerås i kursen. Gymnasietjejerna fick under veckan föreläsningar varvade med praktiskt arbete inom följande områden:

• Design - kognition, perception, utforma skärmmedia
• Kommunikation - uppdragsbeskrivning, research, gruppdynamik, målgruppsanalys
• Programmering - Visual Studio 2008, html/css/layout.

Studenterna delades in i fyra grupper och arbetade aktivt under veckan med att designa en kommunikation, där alla valde att kommunicera via en webbsida som plattform. Sista dagen bedömdes elevernas arbete av en bred jury från både näringsliv och akademi.

Skarpa uppdrag från företag

Fyra spännande koncept presenterades inom olika område, alltifrån ett kombinerat läromedel/u-landshjälpmedel till en inspirationssida för alla hantverksstilar. I år utökar vi till fyra veckor och uppdragen kommer att vara skarpa från olika företag samt att en grupp kommer att få arrangera en sommarkurs för högstadietjejer i slutet av sommaren! Vi låter alltså tjejerna vara förebilder för yngre tjejer.

Teknisk specifikation, programmering och kommunikation är några av grundpelarna inom automation - och för övrig industri också för den delen. Ingen av tjejerna hade provat på detta tidigare, alla var jättenöjda med kursen! Genom att utmana dem, genom att faktiskt erbjuda något konkret, fick vi dem att se på möjligheterna med tekniska utbildningar på ett nytt sätt.

För att locka ungdomar måste vi visa vad branschen erbjuder. Med kunskapen kommer intresset - utmana dem!

Helena Jerregård, TF Processledare Automation Region

Fjolårets Hello World-studenter och juryn, från vänster: Tove Söderberg, Linda Folkesson, Sara Seltborg från Mälardalens högskola, William Möller från Care of Haus, Malin Rosqvist från Mälardalens högskola, Björn Stenvall från Automation Region, Ellen Stolpe-Nordin, Caroline Synnes samt Johanna Wallert.

Tekniska utbildningar, Yrkeshögskoleutbildningar

Ylva Alexandersson
VD/Rektor
Elajo Technical Education Center AB (Etec AB)

Tekniska utbildningar
Yrkeshögskoleutbildningar - Högskoleutbildningar
Praktisk tekniker eller teoretisk tekniker
Vem betalar? Vad är det värt?

Vem vill flyga med ett flygplan som är lagat av en tekniker som bara läst om flygplansteknik i en bok?

Frågan är givetvis tillspetsad. Men den sätter samtidigt fingret på en stor brist i många av våra utbildningar, som fokuserar på kunskap snarare än på kompetens. Kompetens kräver, till skillnad från kunskap, praktisk erfarenhet. Och det är en bristvara på många håll inom utbildningssektorn.

KY-/Yrkeshögskoleutbildningar inom automation är mycket eftertraktade av industrin. Det syns också i statistiken. 90 procent av alla som gått en teknikutbildning inom KY har jobb direkt efter utbildningen. Visst är det bra…. Men kan utbildningarna bli ännu bättre? Kan man lära sig teknik inom till exempel automation utan att arbeta praktiskt under utbildningen?

Svaret är givetvis nej! När man utbildar automationstekniker är en mycket stor del av utbildningen praktisk även på skolan. Det räcker inte med den LIA som ingår i utbildningen. När man som student kommer ut på företagen och inte har någon praktisk erfarenhet kommer man inte att kunna tillgodogöra sig den LIA man får. Problemet är när vi som utbildningsanordnare skall erbjuda praktik i utbildningen. Det är ofta förknippat med mycket höga kostnader. Teknik är dyrt!

Det genomförs idag flera utbildningar inom Automation på KY/Yh nivå. Vi vet att studenterna som utbildas är mycket eftertraktade av näringslivet. Men är det rimligt att man som utbildningsanordnare ska kunna utbilda en Automationstekniker i två år för 130 000 kr? Då ska studenten ha tillgång till dator, programvaror och olika typer av teknisk utrustning för att inte komma ut på sin första LIA som en teoretisk tekniker. I dagsläget vill jag bara säga till alla er som väljer en Kvalificerad yrkesutbildning inom Automation – grattis! Ni får mycket mer utbildning än vad samhället är redo att betala för.

Ni som studenter kan också glädja er åt att ni är mycket eftertraktade av näringslivet. Men tyvärr, får väl jag som utbildningsanordnare säga, har inte samhället riktigt förstått detta.

Vår Kvalificerade yrkeshögskoleutbildning till Automationstekniker/automationsingenjör kostar betydligt mer än skolan får betalt för. Varför gör vi då detta? Därför att vi ser att det är mycket viktigt! Vi har ett mycket nära samarbete med näringslivet som hela tiden ger oss informationen om att efterfrågan är stor på denna kompetens i företagen. Näringslivet går in och stöttar oss på många sätt för att vi i slutändan ändå ska uppnå ett balanserat resultat.

Frågan är bara - hur långsiktigt blir detta? Mitt arbete som skolledare för en KY/Yh utbildning liknar alltför ofta en som jobbar med att få in pengar till en hjälporganisation. Så borde det inte få vara! Svensk industri har en unikt positiv inverkan på svensk ekonomi. Därför borde samhället försäkra sig om att utbildningar inom teknikområdet får prioritet. De ska inte bara sägas vara viktiga utan också får kosta något mer.

Är inte behovet av ”praktiska” tekniker något som vi borde framhålla?


Konfucius definition på kunskap var att:
”Att veta när man vet något, och att veta när man inte vet något – det är kunskap”
Kompetens kan däremot beskrivas som förmågan att använda sina förmågor.

Är det inte kompetens vi behöver mer av?

Nu startar vi bloggen!

I år är det premiär för vår nya satsning med Scanautomatic och ProcessTeknik som en gemensam arena. Vi hoppas att många ska se de stora fördelarna med detta - i branscher som är tätt kopplade till varandra.

Premiär är det också för den här bloggen, ännu en mötesplats där bransch- och industriröster kan kopplas samman och tala med varandra. Vi startar den för att vi söker och vill ha just din respons, i en aktiv dialog kring viktiga frågor för branschens utveckling. Tillsammans med Twitter och en nystartad Facebook-grupp blir bloggen grunden för en rad nya virtuella mötesplatser, där vi både inför och mellan mässorna kan hålla intressanta diskussioner och samtal vid liv.

Idag märker vi framför allt en ny framtidstro hos industrin. Många av våra utställare har bokat tidigt. Många bokar också större monterytor. Det gläder oss och känns som en bekräftelse på att vår vision om en gemensam mötesplats för industrin ligger rätt i tiden.

Inspiration, kunskap och visioner är ledord när Scanautomatic och ProcessTeknik nu "flyttar ihop" till hösten. Positiva ordval i en tid som kräver uthållighet och gemensamma mål. Här ser vi fram emot din input. Vilka är de stora utmaningarna för industrin idag? Vad måste vi tillsammans åstadkomma för att den svenska automations- och processindustrin ska överleva och utvecklas? Skriv till oss, ge oss tillgång till den expertis som finns inom just ditt företag och stäm av dina tankar inför framtiden! Tillsammans kan vi mer.

En av framtidens utmaningar är den skriande bristen på utbildade medarbetare inom de många kvalificerade yrkesgrupper, som tillsammans utgör automations- och processindustrin.

Att få ungdomar att välja teknik och att se de stora möjligheter till utvecklande och ofta internationella jobb som väntar inom dessa industrier, är därför ämnet för vår nästa bloggare, Ylva Alexandersson från ETEC. Håll utkik efter hennes inlägg under nästa vecka!

Det ljusnar vid horisonten. Vi hör mycket mer positiva tongångar runt om i branscherna numera. Det är roligt att konstatera. Även om det ännu är långt kvar tills vi är tillbaka i den "gamla goda" industrikonjunkturen, så finns hoppet där. Och det är som bekant hopp och förväntningar som mer än annat styr vad som ska hända i framtiden.

Så låt oss dela hopp, förväntningar, goda tecken likaväl som farhågor på alla våra nya mötesplatser. Både fysiskt, på mässan i höst, och elektroniskt, på denna blogg, Twitter och Facebook!

Pia Nyzell, Mässansvarig Scanautomatic